Jag hade bokat en resa med Virgin America från San Francisco till Los Angeles, samma eftermiddag som jag anlände med United från New York. Men som du kan läsa i reportaget från United, bytte jag till en avgång 2 timmar tidigare än bokat vilket innebar 2 timmar extra väntetid i San Francisco. Detta löste sig däremot på bästa möjliga sätt, men det återkommer jag till senare.

Introduktion
Virgin America är ett ungt flygbolag, bara lite under 7 år gammalt i år. Bolaget hade sin första flygning i augusti 2007. Deras mål är “to provide low-fare, high-quality service for lon-haul point-to-point service between major metropolitan cities on the Eastern and West Coast seaboards.” Deras huvudflygplats är San Francisco medan Los Angeles är en fokusdestination.

Virgin America har en flotta på lite över 50 Airbus-flyg och med 30 nya Airbus 320 NEO i orderboken kan man räkna med vidare expansion för bolaget kommande år.

Från San Francisco till Los Angeles flög jag med en Airbus 320. Detta flyget hade 8 säten i First Class, 12 säten i Main Cabin Select (de fyra första raderna economy class med lite bättre benutrymme) och 126 säten i Main Cabin (economy).

Biljett
Biljetten beställdes på virginamerica.com och kostade 58 USD inklusive alla skatter, avgifter och sätesreservation. Bagage är inte inkluderat i biljetten.

Före avgång
Som jag nämnde inledningsvis ankom jag till San Francisco 2 timmar tidigare än planerat. Med en planerat väntetid på 5 timmar som nu helt plötsligt blev 7, så var jag inte speciellt glad. Jag kämpade samtidigt med en förfärlig jetlag samt var sliten och trött. Jag ville bara kura ihop mig i ett hörn och stanna där. Men det kunde jag ju inte. Så efter att jag hade plockat upp mitt bagage efter United-flighten i terminal 3 tog jag tåget till terminal 2 där Virgin flyger från. Där lokaliserade jag snabbt incheckningsområdet för Virgin som förövrigt var snyggt dekorerat och med tuff ljussättning. Jag valde att inte använda incheckningsautomaten som fanns tillgängliga utan ställde mig i kön för full service.

Efter lite väntetid i kön blev det min tur och jag frågade om det var möjligt att byta till en tidigare flight. Jodå, det var inte några problem. Klockan hade nu hunnit bli runt 10 och fick välja mellan en confirmed seat på avgången 11.30 för $25 eller gratis standby på avgången som skulle gå vid 13-tiden. Det gick ett lättnadens suck genom kroppen min och jag tror nästan jag skrek till den vänlige incheckningsagenten

«11.30 IT IS!!!!!!!!!! HERE IS ALL MY MONEY!!!!»

Nästan. Jag fick lägga Visa-kortet på disken, och betalade med stor glädje. Slutsumman blev för övrigt $50 eftersom Virgin tar betalt för incheckat bagage när man flyger Main Cabin.

De olika serviceklasserna ombord

För att vara helt ärlig, så tycker jag denna skiss är lite förvirrande, särskilt med tanke på mat, underhållning och overhead luggage space. Men det var i vart fall “available” (tillgängligt) och gratis. Annars är väl det övriga rätt självförklarande.

Efter att ha tackat den härlige Virgin-mannen för hjälpen och lämnat väskan med bagtag destination: LAX, var det bara att ta sig igenom säkerhetskontrollen. Det var lite kö denna morgon, och det tog lite tid att ta sig igenom. Men igenom, det kom jag utan extra tafsande och andra frihetsberövande obekvämligheter. Väl inne i terminale, så var det första som slog mig att “Jisses, det är inga vägg till vägg mattor här!” Terminal 2 och 3 på SFO måste ha genomgått en rejäl renovering, för båda terminalerna framstod som väldigt fräscha. Ljust och fint var det. Direkt efter säkerhetskontrollen, vid toaletterna såg jag också ett eget yogarum. Här gör det inget att få tillbringa många timmar, tänkte jag.

Men, inte idag. Idag ville jag bara till LAX och sova.

Det var ändå ett tag till boarding så jag bestämde mig att testa matutbudet i terminalen. Det fanns mycket att välja mellan, så efter en sonderingsrunda bestämde jag mig för sushi.

Krabba och avokado, en oslagbar kombination

En liten bit lax kan ses i den bakersta raden, men den packade jag in och skickade till Fnate.

Jag tog därefter och begav mig till gaten för att fråga om det var möjligt att byta bort 14B mot något som inte var ett… mittsäte. Det gick ju strålande, och ut kom det ett nytt boardingkort med 9F, som gavs till mig med önskan om en trevlig resa. Jo tack! Då var boardingen redan igång och jag hade boardingprioritet A, eller något, något som var gruppen som häll på att boarda. Så det var bara att bege sig ombord.

Ombord

Mitt flyg till Los Angeles

Virgin-upplevelsen ™ började redan vid ingångsdörren, eller 1L som det heter på flygspråket. Jag önskades välkommen ombord av en ung och sprudlande purser. Stämningsbelysningen som Virgin har ombord är helt super, även om det var lite nattklubb-isch. Jag gillade det!

Efter ett par steg genom mittgången, dåsade jag ner i mitt säte 9F. Rad 9 visade sig visst att vara nödutgångsrad, en lite dålig sådan. Man kan nämligen inte fälla bak stolsryggen, men det vara inte speciellt avgörande på något sätt för denna timslånga turen ner för Kaliforniens kust.

Gott om plats vid nötutgången

Boardingen annonserades som complete utan att någon hade gjort anspråk på 9D eller 9E, något som betydde att jag hade en hel 3 sätes rad för mig själv. Nice.
Före pushback kom Mr Kapten på PA och berättade lite om dagens flygning till Los Angeles, flygtid, väderförhållanden och så vidare. Jag tyckte han hade en liten skandinavisk touch på sin engelska men tänkte väl egentligen inte så mycket mer på det. Det kunde ju likväl varit jetlaggen som spelade mig ett spratt.

Stämningsbelysningen var riktigt stiligt

Under pushback spelades säkerhetsvideon på de individuella videoskärmarna. Den lanserades hösten 2013 och blev omedelbart mycket populär på Youtube.

Jag tänker dock att om jag hade flugit Virgin America ofta, så hade jag blivit rätt så less på den efter ett tag. Men eftersom jag var en Virgin-oskuld på denna tur så tyckte jag den var lite småfestlig. För folk som inte flyger mycket, så fångar ju videon i alla fall ens uppmärksamhet.

En annan sak jag la märke till var att alla passagerare genomgående blev benämnda som guests. Detta tyckte jag var en trevlig gest och bekräftade mitt intryck av en god och trevlig ton i kabinen.

När vi väl lyfta gjorde vi det 5 minuter efter tidtabell. Det var ingen kö till startbanan så vi kom snabbt upp i luften. Avgång mot öst, och efter några svängar var vi på väg söderöver.

San Francisco efter avgång

Efter några minuter i luften släcktes skylten med säkerhetsbältet och serveringen kunde starta. På denna korta turen ner till Los Angeles, blev det servering från vagn i economy. Valfri, gratis alkoholfri dryck. Snacks kunde man eventuellt köpa. Besättningen var fortsatt lika energiska och trevliga.

Äppeljuice – såklart!

Man kunde också beställa dryck och snacks genom skärmen i stolsryggen framför sig

Det fanns GoGo internet ombord, men på denna korta turen så tyckte jag inte det var värt att vara uppkopplad 15-20 minuter för 8 USD. Lite frånkopplad har man råd att vara i denna värld.

Efter det satt jag för detmesta och tittade ut genom fönstret med QC15-hörlurarna på öronen. Då la jag märke till något jag inte har sett på andra flygplan tidigare.

Metallic-lack på motorerna? Fancy!

Efter omkring 20 minuter uppe på cruisingaltitude så påbörjades nedstigningen mot Los Angeles. Kabinen blev rensad och klargjord, och vi landade på landningsbana 24R omkring beräknad ankomsttid.

On final approach till landningsbana 24R. Rakt framför motorn kan du skymta In-N-Out Burger, ett must-eat ställe om man har några timmar att slå ihjäl vid LAX. Perfekt för planespotting.

Det var ingen lång taxiväg förrän vi hade parkerat vid gate. Då var det bara att packa ihop sina saker och gå av planet. Då jag kom fram till utgångsdörren/1L, stod kaptenen där. Jag frågade honom om jag kanske kunde få ta en titt inne i cockpit, något han gladeligen sa ja till. Jag fick till och med sitta i chefsstolen!

Vi började ju såklart att prata om flygning och dyl. Och ja, den lille skandinaviska touchen fanns fortfarande där. Tillslut var jag bara tvungen att fråga om hab var skandinav, något han svarade “Ja, jag är svensk!” på. Kul! Håkan heter han förresten och var väldigt vänlig. Han berättade lite om jobbet sitt hos Virgin America, och han hade jobbat som pilot hos de ända sedan uppstarten.

Efter fotoseansen tackade jag för besöket och turen, tog farväl av Håkan och resten av Virgin-crewet. De överträffade verkligen mina vildaste förväntningar så det var en solid homerun på crew/service.

Ankomst
Efter att ha klivit av flyget var det bara en kort promenad genom terminalen och ner en våning till bagagehallen vart väskan min väska dök upp efter en kort väntetid. Jag tog därefter shuttle till hotellet, och den avgick precis utanför bagagehallen.

En Virgin A320 med sharklets parkerad i Los Angeles

Sammanfattning

Positivt
+ Stämningsbelysningen
+ Fantastisk crew
+ Gratis alkoholfri dryck

Jag gillade verkligen stämningsbelysningen ombord. Det var ett modernt och fräscht inslag i flygkabinen.
Crew var helt fantastiskt, från start till mål. Duktiga flygvärdinnor som verkligen satte standarden för en god och energisk stämning ombord.
Kapten Håkan är ju självklart med om att lyfta intrycket ännu högre upp.
Serveringen på denna korta turen var bra, men jag hade kanske satt värde i en liten påse snacks av ett eller annat slag.

Negativt
– $25 i avgift för att checka in ett bagage

Det enda jag beklagar hos Virgin America är deras avgift för bagage. Detta är något som konkurrenterna JetBlue och Southwest erbjuder gratis. Delta, United och American tar dock betalt för bagaget de också, om du inte har guldkort eller reser i business.
Oavsett, hadde Virgin erbjudit gratis incheckat bagage så hade etta varit en solklar 5 stjärnor från mig.