Vår Norska skribentkollega Cecilie Larsen, en “stackars” frequent flyer junkie försöker att ge sig in i tankesättet bakom mileage running. Följ med henne på en tur och retur till Nice, enbart för poängens skull!

 I oktober hade SAS en kampanj som de kallade för ”Fast track till Guld”  – en snabbväg till SAS EuroBonus (EB) guldstatus (EBG). Det var många på Bonusfeber-forumet som flög runt och bokade resor med SAS. Det finstilta för att nå guldstatus var nämligen att man var tvungen att flyga två t/r-resor i SAS från/till Norden till/från Europa under oktober månad.

SAS Plus är hybridlösningen mellan det som tidigare var Economy Extra och Business class på Europalinjerna, men det har också ersatt Economy Extra på långdistanslinjerna till USA och Asien. För att hitta rimligaste priset i SAS Plus gällde det att hitta destinationer som inte är vanliga för möten och tjänsteresor. Tillslut så utkristalliserade sig två destinationer och blev nya Bonusfeber ”hubbarna” i Europa – Prag (IATA PRG) och Nice (IATA NCE).

Boardingkortet laddat och klart i Passbook

For min egen del, ble kostnadene av turene, veid opp mot kostnadene for å tjene 50 000 EB-poeng, som er grensen for å oppnå gullstatus på “vanlig” vis. Jeg innså det som umulig å klare å tjene 50K poeng for under 6000,- som NCE-turene kostet. En fordel med å reise i SAS Plus er jo også at du kan fritt forsyne deg med mat og drikke ombord. Dermed sparer man enda noen kroner.

SAS över Alperna

[box style=’success’]Skillnaderna mellan SAS Go och SAS Plus för resorna till Nice skilde bara några hundralappar i pris. För gratis mat ombord och dubbla EB-poäng, er det ett lätt val att boka Plus istället.[/box]

Men vad får oss till att hålla på så här?

 Det är nog inte många utanför internetforum som Bonusfeber.se och Milepoint.com som håller på med mileage running och det kan nog beskrivas som ren sinnessjukdom i många fall. Därför kanske du bör hitta på en täckmantel till de där hemma.

 

”Jag ska på ett möte i Oslo imorgon, är hemma på kvällen igen!” (Fungerar enligt bekräftelse från Bizflyer på forumet).

 

”Jag har mycket att göra på jobbet imorgon, så måste nog jobba över. Är hemma under natten/morgonen.”

 

Ett tips är att vid användande av täckmantlar kan det vara smart att undgå att checka in på t.ex. Facebook eller Forsquare på sina utvalda mileage run destinationer!

 

När man har genomfört någon mileage/status runs och tjänat in poängen/statusen – vad händer sen? För mig betydde de två turerna till Nice att jag behåller min guldstatus till och med december 2015. Vad får jag igen för det säger du?

 

Gott som guld

 

Det fungerar ju inte att att bara flyga mileage run för att få guld och sedan sitta hemma resten av året. Det är ju först nu som resan kommer börja att flyta smärtfritt. Med guldkort i plånboken er jag garanterad en särskild disk för incheckning och bag drop, fast track säkerhetskontroll på utvalda flygplatser, tillgång till lounge med gratis mat, dryck, WiFi, tidningar samt lugn och ro, prioritet på väntelistor och så vidare. Det är ju först när man reser med guldkortet, oavsett bolag, som man aldrig mer kan tänka sig att resa utan. Fy och ve.

 

Motivationen till oss som sysslar med mileage running/status running varierar men för min egen del är den viktigaste drivkraften den att jag får poäng och kan förnya min status som jag kan ha nytta av på kommande resor. Poängen kan jag använda till att boka nya resor eller uppgradera till en högre kabinklass på utvalda flygningar. Jag kan också använda poängen till hotellnätter eller hyra av bil. Själva guldkortet är det lika som med, själva kortet är ju inte det viktigaste i sig men det är alla fördelar som jag nämnde ovan. Att flasha med sin status är säkert något för de som gillar det, men inget för mig.

Som artikelrubriken antyder så är detta alltså resor, helt utan mål och mening, bara för poängen/statusens skull. Jag bör väl påpeka att jag faktiskt inte är enig med min egen rubrik. Jag tror nämligen att en resa ”bara” för status/poäng är så mycket mer än bara det. Eller, mycket, är väl att kanske att ta lite hårt i eftersom när man kommer till Nice tar man frisk luft i två minuter innan man åker tillbaka till samma destination som man kom från, med samma flygplan och crew.

 

Vara närvarande i nuet

Med så begränsat med tid som jag hade på mig för mina två turer till Nice, 50 minuter från landning till avgång, är det klart att jag har svårt att verkligen säga till folk att jag har varit i Nice, eller kunna rekommendera restauranger, hotell och sevärdheter. Jag har dock god erfarenhet av tullen och säkerhetskontrollen på flygplatsen. Men som en god vän till mig sa:

 

Are you in it for the journey or the end goal?

Kanske vi människor borde bli bättre på att uppskatta vägen mot något istället för att bara fokusera på målet/destinationen/framtiden. Vi måste leva i nuet som det så fint heter. Därför är inte mileage runs helt meningslösa även om det för utomstående kan verka som det.

Så nästa gång du befinner dig 36 000 fot över marken, i en flygande metalltub med en kopp kaffe i handen och tittar ut genom fönstret på väg till Nice, Barcelona eller något annan destination och sedan ska vända i dörren och åka tillbaka med samma flygplan och crew – så kan du tänka att du för det första inte är ensam. Vi är många andra galningar som gör exakt samma, flera gånger om året till och med.

För det andra, så kan det kanske vid första ögonkastet verka helt meningslöst men det är det inte. Det handlar om att njuta av nuet. För oss som älskar att flyga och resa, er det en speciell typ av ro som infinner sig ombord på flyg. Man befinner sig högt ovanför vardagens liv och rörelse. Man kan koppla av, med en bok, musik eller bara njuta av utsikten på andra sidan fönstret.

 

För det tredje som kan jag faktiskt inte tänka mig något mer meningsfullt än en flygresa där man utöver det jag nämnt innan får tjäna poäng och upparbeta sin status. En tur- och returresa KRS-OSL-NCE i SAS Plus ger 10 000 EB-poäng med EBG-bonus. Det räcker till en t/r-resa inrikes i Norge. Genom att boka en tur till Nice, får du alltså en bonustur från Kristiansand till Tromsö till exempel.

 

Men så är vi kanske inte helt kloka ändå 😉

 

Hur tänker Cecilie och andra Milage Runners egentligen? ställ en fråga i kommentarsfältet.