Hyatt Regency i Tokyo ligger i stadsdelen Shinjuku, bara några kvarter bort från Park Hyatt, som bland annat är känt från filmen Lost In Translation. Hyatt Regency är Hyatts ”lillebror” i Tokyo, efter nämda Park Hyatt och Grand Hyatt som ligger i Roppongi. Det kan tilläggas att det nyligen öppnades ett Andaz-hotell i Tokyo som också tillhör Hyatt-kedjan. Hyatt Regency utmärker sig genom att vara en bra bit billigare än de andra Hyatt-hotellen i Tokyo, men är trots detta absolut inget dåligt alternativ om Hyatt är din föredragna kedja.

Från Narita International Airport tog jag en Airport Limousine Bus till hotellet. Dessa bussar går med jämna mellanrum och stannar endast ett fåtal gånger på vägen. Resetiden är en och en halv till två timmar beroende på trafiken, och priset är 3 100 Yen enkel resa (motsvarande ca. 210 svenska kronor). Det var ingen kö vid incheckningsdisken så det tog inte lång tid innan jag hade nyckelkortet i handen och stod i hissen.

Rummet visade sig vara väldigt modernt och fräscht.

 Två sängar

Det verkar som fler hotell installerar glasvägg in till badrummet. Det ger en ganska stilig effekt, och om man delar rum med andra så kan man dra ner persienner på insidan av glasväggen.

Badrummet var också modernt och inbjudande med separat dusch och badkar.

 

Tvål

Diverse nödvändigheter

 

Här fanns det även en acceptabel minibar, inbyggd i hörnskåpet

En närmare titt på innehållet:

Det är också ganska fin utsikt från detta rum. Längst till vänster kan du skymta Park Hyatt.

Om du har glömt någonting viktigt så kan du beställa det du behöver från denna meny.

Eftersom damen i säkerhetskontrollen på Heathrow menade att hårgelén jag hade med mig i handbagaget när jag steg av planet från Oslo var för farligt var jag tvungen att beställa hårgelé från listan. Här är vad som blev levererat:

Gardiner och belysning styrdes från denna kontrollpanel vid sängen:

En ganska speciell sak var att det inte fanns någon allmän Wi-Fi på hotellet. Om man önskade trådlöst internet så skulle det beställas via telefon. Kort efter att jag bad om detta kom en ur personalen med denna utrustning som kopplades in i vägguttaget. Sedan var det bara att koppa upp sig mot nätverket som den här apparaten genererade, samt att fylla i lösenordet som stod skrivet på undersidan. Själva nätverket fungerade snabbt och stabilt.

En annan positiv sak med detta hotell är att det finns en Club Lounge. Eftersom jag bokat ett rum på Club Floor, fick jag tillgång dill denna lounge (som Diamond-medlem får man tillgång till Club Lounge oavsett rum). I Japan är alkohol väldigt dyrt så möjligheten att kunna ta sig ett par drinkar och lite snacks är absolut värdefullt.

Summering

De andraHyatt-hotellen i Tokyo kostar det dubbla och tredubbla i förhållande till Hyatt Regency. Med tanke på detta så får man väldigt mycket för pengarna på detta hotell, som kostar något över tusenlappen er natt. Frukosten i Club Lounge serverades från 06:30 som var samma tid som min avresa med bussen till flygplatsen, så den fick jag inte testat. Jag la däremot märke till att den vanliga frukosten serverades redan från 06:00, så jag frågade om jag fick äta den i stället eftersom jag inte kunde vänta på den i Club Lounge. Här var de tyvärr inte speciellt tillmötesgående så jag fick lov att betala fullt pris för att testa denna, vilket inte var aktuellt för mig då jag inte var hungrig. Oavsett så bor jag gärna här igen nästa gång jag är i Tokyo, och jag har inga problem att rekommendera hotellet för andra.

Priser och mer information om hotellet kan du hitta här på hotellets hemsida.

Huvudbild: Wikimedia Commons

Källa: Bonusfeber.no